De allra första människorna – neanderthalmänniskorna – hade grönsaker, frön och andra vegetabilier som del av sin kost. Det har konstaterats av forskare som har analyserat skelett från de 350 000 år gamla kvarlevorna som hittats i Europa. De förhistoriska människovarelserna åt troligtvis framför allt växter, bär och rötter. Efterhand tros människorna ha insett att de kan krossa fröerna och blanda med vatten till en slags gröt. När elden började användas i matlagning kan man anta att stekning av gröten blev en naturlig utveckling. Denna typ av platt och ojäst bröd bakas än idag. Exempel är det grekiska pitabrödet av korn och sydamerikanska tortillas av majs.

Första jästa brödet från Egypten

Det allra första jästa brödet kan härledas till Egypten. Det finns bevis på detta på Metropolitan Museum of Art i New York, där en mycket väl bevarad – trots sina 3500 år – korg med bröd finns att beskåda.

Exakt hur egyptierna upptäckte den nya typen av bröd finns inte dokumenterat, men någon måste ha fått den fixa idén att använda en gammal deg som stått några dagar. Surdegen – som var resultatet av den fermenterade, äldre degen – började användas mer och mer då brödet visade sig bli luftigare, mjukare och mer smakrikt. Så småningom började egyptierna och sikta brödet, det vill säga skilja de grova kornen från de fina för att skapa ett mjukare bröd. Siktprocessen gjorde med hjälp av papyrusblad.

Ugnen – vägen till massproduktion

Den första bakugnen kom också från Egypten. Ett vanligt problem med att ”steka” brödet var att botten blev bränd på grund av att värmen bara kom underifrån. Egyptierna löste problemet genom att lägga brödet i lerkrukor som sedan förslöts med lock. Värmen fördelades bättre på det sättet.

För att kunna industrialisera brödbakandet var lerkrukor ett dåligt alternativ, eftersom det bara gick att baka ett bröd i taget per kruka. Den första riktiga lerugnen utvecklades således där brödet lades bredvid kol. Nästa steg var att separera kolen från brödet och egyptierna skapade då en ugn i två delar – kol i den undre delen och brödet den övre.

Med de nya ugnarna kunde plötsligt stora mängder bröd bakas på en och samma gång. Därmed bildades de första egyptiska bagerierna. Väggmålningar visar att det gjordes beställningar på tusentals bröd på en gång vilket tyder på att brödbakandet blev industrialiserat redan för 3 000 år sedan.

Europa sena med bröd

Brödbakandet spred sig så småningom utanför Egypten. Ganska sent kom det till Sydeuropa. I Grekland var det fortfarande korn som användes vid brödbakning men 400 före Kristus började vetet odlas. Grekerna experimenterade genom att smaksätta brödet med andra ingredienser såsom honung, sesam, anis och olika sorters frukter. Under romarrikets mitt hade bröd gjort på vete blivit mycket populärt – så pass populärt att det inhemska vetet inte längre räckte till och krävde import från norra Afrika.