Semlan, eller fastlagsbullen, är ett av Sverige äldsta och mest omtyckta bakverk. Första noteringen om Semlan hittas redan på 1500-talet då den nämndes i Gustav Vasas bibel – Sveriges första bibelöversättning. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder finkornigt mjöl. Semlan är ursprungligen alltså bara en benämning på brödet.
Vid semlans yngre dagar var brödet smaklöst. Inga kryddor användes, men i takt med att handeln växte och kreativiteten ökade utvecklades brödet till att bli den kardemummadoftande vetebullen som vi har idag.
Hetvägg – att äta semla som är doppad i varm mjölk är en tradition i Sverige. Ordet kommer från tyskans Heisswecke. Hur traditionen med hetvägg uppkom är fortfarande inte fastställt.
Moderna versioner av semlan
Den klassiska semlan består idag av en vetebulle som delats horisontellt. Bottendelen är generellt mycket större än toppen som i de flesta fall bara är ett tunt lock, pudrat med florsocker. Sedan dess har det utvecklats massor av b
akverk med semla-smakerna som grund.
- Prinsessemla – En blandning mellan prinsesstårta och semla.
- Semmelwrap – Innehåller samma ingredienser som en vanlig semla men utformade som en wrap. Den gjorde stor succé 2015 när den skapades på Tössebageriet i Stockholm.
- Mumla – En friterad munk som doppas i kanelsocker och fylls med grädde och mandelmassa.
- Korv med bröd-semla – Brödet är här format som ett korvbröd. Mandelmassan och grädden agerar korv. Slutligen garneras bakverket med röd pikeringsgelé.
- Nutellasemlan – Nutella brukar lyckas slå sig in på de flesta bakverkshybrider som utvecklas i världen idag. Nutellasemlan är formad som en normal semla men fyllningen består istället av nutella. Ibland är även locket täcka med choklad.
Utöver dessa finns det ett nästan oändligt antal semmelvarianter för entusiasten att upptäcka. Finland är det enda land som har likartad tradition kring semlan och fettisdagen. En stor skillnad är att i Finland äter man bullen med hallonsylt istället för mandelmassa.
