En kärningrediens i det svenska brödbaket under kristider var bark. Innerbark från tall var att föredra men även bark från gran och olika lövträd förekom. Innerbark är näringsrikt och som sagt en del av den samiska matkulturen, men associationerna kring barkbröd är svält, vilket det på många sätt är. Kalla vintrar som frös kornet, svårodlad jord tillsammans gammalmodig jordbruksteknik tvingade ibland folket att baka det så kallade nödbrödet. Ofta kunde andelen bark vara 50 % av brödet.

Barkbrödet har fått en återuppståndelse i dagens samhälle, ironiskt nog som ett hälsosamt lyxbröd. Svenskt barkbröd har exporterats på senare år till ekobutiker inrikes men också utomlands till exempelvis Finland, Norge och Italien. En skillnad är att barkmjölet procentuellt kunde vara 50 % under Sveriges värsta svälttider, ibland var det mer än så. Detta moderna barkbröd är snällare och innehåller generellt inte mer än 15 % barkmjöl, resten är vete och/eller råg. Modernt barkbröd görs i form av knäckebröd.

Barkmjöl är mer näringsrikt än både vete och råg. Det har mer mineraler, vitaminer och fibrer. I eko- och raw food-kretsar är det populärt, dels för näringsrikedomen men också att det finns naturligt i skogen och äts av både rådjur och älgar.

Även om barkbröd brukats främst vid svälttider så var det redan på 1700-talet trendigt att använda bark och andra överraskande växter vid brödbaket. Att använda 100 % barkmjöl är nästintill omöjligt då bark inte innehåller gluten och därför inte håller ihop lika bra. Carl von Linné har dock i en av sina texter beskrivit att det faktiskt bakades väldigt tunna brödkakor på rent barkmjöl. Han var en stor förespråkare för barkbröd. Kritikerna från denna tid påstod att barkbröd kunde åkalla allt från förstoppning till gulsot. Under den här tiden experimenterade man också med att använda olika typer av lav och potatis i brödet.

Är du intresserad av att själv mala bark till mjöl så var förbered med kraftiga matlagningsverktyg. Från de som vågat prova har det vittnats om att bark är så pass hårt att det många gånger förstör köksutrustningen. Vill du skippa krånglet och istället köpa barkmjöl är priset ofta runt tusenlappen för ett kilo, vilket är något bisarrt för en råvara som historiskt sett primärt brukats vid svälttider och andra katastrofer.